Idag 20 april har precis ett år gått sen oljeborrplattformen Deep Water Horizon (DWH) drabbades av en blowout som dödade 11 besättnignsmän och fick plattformen att fatta eld och sjunka ett par dar senare.
Samtidigt började oljan flöda från havsbotten 1500 m under havsytan. Oljespillet blev det största någonsin och upphörde inte förrän i mitten av juli, ca 3 månader senare då BP lyckades proppa igen hålet. Det var i sig en makalös prestation, men man bör komma ihåg att det i grunden var BP:s företagskultur som orsakade katastrofen. Och hade man från början insett hur stort läckan faktiskt var så hade man sannolikt lyckats få proppen i hålet några veckor snabbare. Nåväl, man har förmodligen lärt sig nåt för nu finns det ett färdigt system som ska klara liknande händelser snabbt. En slags blow-out-brandkår står beredd som resultat av ett samarbete mellan de stora oljebolagen. Förhoppningsvis behöver den aldrig användas.
Det finns fortfarande många efterverkningar av DWH.incidenten och dessa kommer att märkas under lång tid framöver. En effekt är att man stoppade alla nya borrningar i Mexikanska golfen och det leder in på inläggets huvudtema, nämligen att försöka beskriva de moln som finns vid horisonten. Ett borrstopp innebär att mindre olja kommer att pumpas upp därifrån i framtiden. Det är dock flera års ledtid mellan borrning och produktion av nämnvärda mängder så det påverkar knappast världens oljeförsörjning i år, men kanske nästa eller näst-nästa.
Ett mer närliggande orosmoln (nästan bokstavligt) är kommande orkansäsong over there. Förra året var en säsong över medel och prognoserna säger att kommande säsong blir nåt liknande. Förra året uppvisade en lång rad major hurricanes men som tur var höll de flesta sig ute över öppet hav. Orkansäsongen är officiellt mellan 1 juni och 30 november och vi minns säkert Katrina och Wilma hösten 2005. Orkansäsongen 2005 slog ut en stor del av oljeproduktionen under kortare eller längre tid och påverkade faktiskt globala produktionen märkbart det året.
Prognos för årets säsong finns här. Det återstår att se vilka banor orkanerna tar, men det är rätt stor risk att åtminstone någon kommer att påverka oljeproduktionen. Apropå risk så evakuerar man plattformar och stänger ner produktionen redan vid risk för orkanträff.
USA:s oljeproduktion i Mexikanska golfen är 1,6 mbd vilket är ca 2% av den globala produktionen och lika stor som Libyens produktion före inbördeskriget vilket leder in på nästa orosmoln. Eller nåja, Libyens produktion har ju redan upphört, men det var bara några veckor sen och det är en viss fördröjning innan det märks. Fast på oljepriset märks det förstås omedelbart.
Det låter kanske inte så mycket att 2% har försvunnit men det är inte hela sanningen. Libyen exporterade större delen av sin produktion och Libyens andel av världens samlade oljeexport är i storleksordningen 3%. Och SaudiArabien har inte kompenserat för bortfallet. Frågan är om SA inte vill eller inte kan eller inte får. Det sista beroende på att det är olika kvaliteer på oljan. Libyens är bland den bästa som finns medan SA:s är sämre. De olika oljekvaliteerna är inte omedelbart utbytbara eftersom raffinaderierna är anpassade för vissa sorter och kan inte ställa om hur som helst.
Generellt så är det ju oroligheter i många oljeproducerande länder i området, dock inte i de riktigt stora oljeländerna (ännu). Men många bäckar små gör en stor olje-å. Och skulle Kadaffi falla så är det stor risk att fler arga, unga, hungriga, arbetslösa män i området får råg i ryggen. "Lyckades dom i Libyen så kan vi också..." typ. Det är förstås inte säkert att oljeproduktione minskar i ett land bara för att det är lite oroligt, men risken finns.
Den enskilt största händelsen skulle vara om SA stänger ner. Jag kan inte bedöma hur stor risken är, men vem trodde vid nyår att Libyens oljeproduktions skulle upphöra nån månad senare. Eller vem trodde vid nyår att delar av Japans produktion av nyckelkomponenter och andra varor skulle försvinna vilket börjar märkas på varuproduktionen i stora delar av världen. Producerar man inget kan man inget sälja och då minskar förstås BNP vilket ökar risken för recession.
Detta sker samtidgt som Japans egen oljeförbrukning sannolikt kommer att öka av två orsaker. Dels för att dom tvings producera el med allt dom har (fossilkraftverk) nu när kärnkraften har reducerats kraftigt, dels för att det behövs olja under återuppbyggnaden. Inte minst för att byggsektorn är helt beroende av fossilbränslen för transporter. Tänkte återkomma till detta dilemma en annan gång och då för Sverige.
Och slutligen har vi då PIIGS-länderna och deras svårigheter. Det finns nu misstankar om att Grekland snart går i konkurs .
Vi har alltså
1 Kommande kraftfull orkansäsong som riskerar att höja priset.
2 Bortfall av Libyens oljeexport med risk för mer vilket sätter press uppåt på oljepriset.
3 En liten risk för oroligheter i SaudiArabien vilket skulle få oljepriset att skena.
4 Ökande efterfrågan från Japan vilket kan höja oljeprsiet.
Detta tillsammans med redan instabila ekonomier inom EU (samt förstås USA).
Och förstås kraftigt stigande efterfrågan från Kina och Indien och en del andra länder.
Summan av alltihop är stor risk för skenande oljepriser (ävne utan stopp i Saudi) samtidigt som vissa länder kraschar ekonomiskt, delvis beroende på höga oljepriser.
I Sverige kommer man som vanligt att beklaga sig över höjda bensinpriser samtidigt som arbetslösheten ökar och ekonomin går på knäna. Och som vanligt fattar man inte att grundorsaken är Peak Oil trots att det blir andra ronden. (Första var 2008-2009).
Hur många ronder krävs det innan medelsvensson förstår sammanhangen?
Jag säger inte att det absolut MÅSTE bli en lång het sommar, men riskerna är betydande. Det är svårt att göra prognoser, speciellt om framtiden. Jag har ingen kristallkula, men det gäller att försöka förstå vartåt vindarna blåser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar