torsdag 1 september 2011

PeakOil - anpassning eller kollaps?

När jag är ute i samhället och försöker observera tecken på Peak Oil så finns det inga. Allt fortgår som vanligt. Det är precis lika många bilar ute på vägarna som alltid, eller rättare sagt, biltrafiken ökar gradvis precis som vanligt. Och i Stockholm blir det allt värre kaos (försöker åka tåg i den mån tågen går när jag ska dit).

Det finns inga tecken alls på att den globala oljeexporten började minska för 5-6 år sen. Så varför tjata om Peak Oil och sånt? Jo, för att nedgången, när den kommer riskerar att blir dramatisk. Det kan säga slurp i bränsletanken i princip över en natt. Och då hjälper det inte längre att sätta en tejpbit över tankmätaren. Det fungerar tills det tar stopp. När motorn börjar hacka har du som mest ett par kilometer på dig att hitta en mack. I annat fall är det oåterkalleligt stopp.

Man säger att oljan inte kommer att ta slut, men att tillgången gradvis kommer att minska. Det bygger dock på enbart geologiska faktorer och avser den globala produktionen. I verkligheten (åtminstone för oss i Sverige) tror jag att tillgången till fossilbränslen kommer att minska brutalt snabbt och att minskningen kommer helt oväntat. Det jag skrev här gäller oförändrat.



Det finns dock en svaghet med den analysen och det är att den visar en jämn och gradvis nedgång om än relativt snabb. I verkligheten kommer nedgången att ske i snabba steg alternativt ett enda stort steg som kullkastar hela samhället i den totala kollapsen.

Denna kollaps är dock mest psykologisk till en början. När majoriteten upplever att tillvaron faller samman på en dag blir det förstås kaos. Det är svårt att förbereda sig på nåt sånt. Givetvis finns de vedertagna principerna att vara skuldfri, se om sitt hus, lagra en del föda inför en besvärlig omställningsperiod etc etc, men jag tror det allra viktigaste är att vara mentalt förberedd.

Men framtill dess kommer allt att vara som vanligt. Med andra ord, det kommer inte att bli en gradvis minskning eller en gradvis anpassning. Det blir en händelse som varken går att planera bort eller för. Det blir en Svart Svan.

Det stora paradigmskiftet kommer att ske under några veckor eller möjligen några månader eller maximalt ett år. Jag vet inte vilken geopolitisk/ekonomisk/psykologisk enskild händelse som kommer att få skulden för det hela, men framtill dess anser jag att man bör betrakta varje ny oförändrad dag som en lyxtillvaro. Njut nu medans tid är.

Mer att läsa:

Gail Tverberg

Ugo Bardi

Samt förstås Cornucopias utmärkta sammanfattning

5 kommentarer:

  1. En av de viktigaste anledningarna till att det går ganska bra här i Sverige är att ekonomin på flera olika sätt är mera välskött än i många andra länder. Det blir olja att köpa för oss när andra länders ekonomi sjunker ihop så de inte kan betala för dem. Det som blir svettigt för oss är när många länder får svårt att köpa våra exportprodukter som vi behöver sälja för att få råd med vår import inklusive oljeimporten.

    De här problemen är lite som problemet att springa ifrån ett lejon, man behöver inte springa snabbare än lejonet, det räcker ganska långt att springa snabbare än de andra som lejonet jagar.

    Vi måste hela tiden bli effektivare och när oljebristen hinner ikapp oss ha hunnit byta till andra energikällor.

    SvaraRadera
  2. Jag förstår tankegången och metaforen är ju fin. Och, ja Sveriges statsfinanser är i god ordning, men samhällets totala skuldsättning skiljer sig inte så mycket från andra länder.

    Det allvarliga är dock att det har pratats i decennier om att vi måste göra nåt med anledning av klimatförändringarna. Ändå har inget hänt. Bilarna och en del andra saker har möjligen blivit energieffektivare, men den totala fossilbränsleanvändningen har ökat även i Sverige (inräknat inbäddad energi i importen). Jevons skugga vilar tungt över oss.

    Därför tror jag inte de nödvändiga förberedelserna kommer att bli av. Och det behövs 10-20 år enligt Hirschrapporten. Den tiden har vi inte eftersom vi ännu i denna dag inte ens har börjat. Förbifart Stockholm är ett (poitiskt) bevis.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Hirsch_report

    Apropå metaforer så är det snarare så att vi placerat oss mitt i en sovande lejonflock.

    SvaraRadera
  3. Jag är mycket informerad om Peak oil men lever på som vanligt. Jag kör gladeligen bil så länge det går. Jag åkte bil till Italien i sommras och så har jag sett det i livet.
    Att det sedan blir "last man standing" senario ser jag som mycket troligt. Jag har informerat de jag känner och ser bara hur man fortsätter som förut. Visst kan man skydda sig lite men i princip spelar det ingen roll om jag minskar min förbrukning eller ej.
    Nä, jag har tänkt om. Lever på som inget har hänt och så har man åtminstoe haft lite roligt.

    Det är ju fint väder och kanske abborrarna nappar i dag. Man kanske skulle åka ut och fiska?

    SvaraRadera
  4. Du har givetvis helt rätt. Det blir ingen successiv nedtrappning, i så fall skulle den redan ha börjat. Insikten från den politiska ledningens håll verkar ju vara noll. Kanske de behöver någon/något att skylla på.

    Något som att:
    Vi har ingen olja längre!

    Men det har vi inte haft en aaaaning om.

    Tim Jackson var dock på besök hos Reinfeldt & Co. i början av sommaren. Tim Jackson vet, så vetskapen finns, men förtigs. Frågan som uppenbarar sig är varför.

    /Farfar

    SvaraRadera
  5. @Anonym 10:37
    Du har inga barn va? Med den inställningen hoppas jag att du inte har det. Min största förhoppning är dock att du är ironisk.

    SvaraRadera