onsdag 13 juli 2011

Oljan och handelsbalansen

Redan för snart ett år sen noterade Cornucopia att handelsbalansen är på väg att krascha och menade att  "vi importerar allt mer plastprylar och elektronik från Kina, samtidigt som vår export inte hänger med." Och visst kan det vara så, men jag har en annan förklaring, nämligen The End of Cheap Oil vilket kan iakttas i min graf här.

Nedgången för handelsbalansen började på allvar ca ett år efter att oljepriset lämnade sin mångåriga komfortzon på 10-20 dollar per fat. Ett slumpartad sammanträffande?

Prognosen är att handelsbalansen korsar noll-linjen inom några få år enligt bilden nedan för att därefter fortsätta sin krasch med oöverskådliga följder för Svensk välfärd. Lägg märke till att handelsbalansen aldrig varit sämre än -2 % på årsbasis senaste decennierna. Under krisen i början av 90-talet blev den inte ens negativ.




Men hur kan det bli så här? Jo, för jag har räknat lite.... (alla ekonomiska data kommer från ekonomifakta)

Till att börja med förutsätter jag att tillväxten på nåt magiskt sätt fortsätter i sin långsiktiga trend på +2,5% årligen och att handelsbalansen följer med uppåt förutom oljeprisets inverkan. Alltså BAU (Business as Usual) trots framtida oljeprishöjningar.

Oljepriset förutsätter jag fortsätta sin exponentiella tillväxt på +20% årligen vilket jag visade första gången här. Det är förstås föga troligt med BAU under den förutsättningen, men här försöker jag vara lite positiv. Jag har dock satt +17 % per år för oljan för att kompensera för viss prisinflation.

Oljan noteras i dollar och då blir förstås totalkostnaden för oljeimporten beroende av valutarörelser, men jag har förutsatt att dollarn ligger stabilt vid 7 kr. Det troliga är dock att dollarn kommer att förstärkas (vilket försämrar kalkylen). Inte för att USA ligger speciellt bra till, men för att Europa ligger sämre till och att dollarn fortfarande är den globala reservvalutan. Samt att minsta tecken på att det går lite sämre för Sverige kommer att sänka kronan. Den effekten syns redan eftersom SEK har fallit runt 10% mot dollarn senaste 2,5 månaderna.

Och så har jag förutsatt att Sverige importerar 330 000 fat per dag (give or take) samt att det inte blir nån dramatisk minskning. Jag följer alltså Energimyndighetens prognos enligt bilden nedan (mina frågetecken).

Alla dessa positiva antaganden resulterar alltså ändå i att handelsbalansen kraschar totalt. Det enda som kan stoppa fallet är om oljepriset bryter sin stigande trend, men det förutsätter att den globala oljeproduktionen ökar rejält närmaste åren, vilket jag betraktar som uteslutet vilket också Stuart Staniford gör.

Det finns dock ett sätt att få stopp på det skenande oljepriset och det är via Demand Destruction men den dan så drabbas istället handelsbalansens inkomstsida, dvs exporten med samma resultat.....eller värre.

Så vi har alltså rumpan bak oavsett hur vi vänder oss. Men det är precis så Peak Oil-spöket jobbar. Syns inte, hörs inte, men finns där, tålmodigt arbetande bakom kulisserna.

Slutligen en liten notis jag hittade från en av finanskrisligans bubblare . Sverige ligger bara lite senare i tidplanen (min fetstil).

Om inte om hade varit så.......
Under 2010 steg det spanska handelsunderskottet med 4,2 procent till drygt 52 miljarder euro. Det motsvarar 4,9 procent av landets bruttoinlandsprodukt. Orsaken var uteslutande de stigande bränslepriserna och industriministern Miguel Sebastián betonar att om energikostnaderna räknas bort uppgår underskottet till endast 1,5 procent av BIP.

3 kommentarer:

  1. Elegant och tankeväckande! Bra räkneexempel för att sätta lite tryck på omställningsprocessen. Anders Borg, läs och lär!

    Dock tror jag oljeprisökningen kommer trycka ner den globala tillväxten och därmed få oljepriset att plana ut (åtminstone på några års sikt). Kombinationen av högre oljepris och hackande global ekonomi ger ju dock i stort sett samma effekt på handelsbalansen.

    SvaraRadera
  2. Oljeprishöjningar höjer även priset på många importvaror.

    Sedan är det en begränsad fördel att under lång tid ha ett enormt handelsbalansöverskott då det ger en risk för att man skänker bort varor utan att egentligen få betalt för dem och Sverige blir en utsugen råvaruexportör.

    SvaraRadera
  3. Tack! Osunt

    Beträffande hackandet så håller jag förstås med. Jag ville dock visa att handelsbalansen troligen kraschar även i ett BAU-scenario vilket i sig självt säger att BAU inte är möjligt.

    Magnus:

    Ja du har nog rätt i bägge fallen även om jag inte har kompetens att bedöma det sista, men vi torde få uppleva helt andra svårigheter än ev nackdelar med långvarigt handelsöverskott.

    SvaraRadera