söndag 10 juli 2011

Price is King (SP500 vs Brent)

Vad spelar det egentligen för roll hur stor oljeproduktionen är? Och om det spelar roll, vad rör det mig? (läs: medelsvensson). Och om det mot förmodan spelar roll så finns ju vindkraft, elbilar och effektivisering etc. Och om inte det räcker så kommer man säkert att hitta på några smarta tekniska lösningar. Eller så kommer politikerna att fatta några magiska beslut som gör att eventuell oljebrist bara drabbar de rikaste.

För övrigt så är ju vi i Sverige så otroligt duktiga på energieffektivisering och använder numera nästan ingen olja alls så varför bry sig om Peak Oil och dylika suspekta teorier. Men visst, Peak Oil kanske kan bli ett problem för vissa länder som inte har råd att köpa den allt dyrare oljan. Ex.vis så kanske Grekland får svårigheter framöver. Eller USA med sina astronomiska budgetunderskott etc.

Men javisst, det kommer säkert nån form av ekonomisk avmattning efter de senaste årens uppgång, men det är bara en del av de naturliga ekonomiska svängningarna. Efter konjukturuppgång kommer nedgång och därefter förnyad uppgång för så har det alltid varit.

Och om det värsta skulle inträffa så drabbar det ändå inte mig för jag har mitt på det torra. Bra jobb med hyfsad lön, etanolbil, inte alltför överbelånad bostad, buffert på banken, privata pensionsfonder etc.

För övrigt finns det gott om domedagsprofeter och dom har hittills haft fel. Det gäller bara att tänka positivt så löser det sig. För tillväxt måste vi ju ha. I annat fall väntar grottorna.

Så låter det. Jag blir så trött.....eller så vill jag bara skrika för att på nåt sätt försöka tränga igenom den kompakta muren av förnekelse/okunskap/blindhet.

Det troligen enda som kan få effekt är om den egna personliga sociala och ekonomiska tillvaron är hotad. Nu tror jag förstås inte att detta blog-inlägg kommer att göra nån som helst skillnad i det stora hela, men det vore fel att inte försöka. Och när helvetet brakar löst så kan jag åtminstone säga att jag försökte säga nåt om det i förväg.

Nåväl, efter den här frustrerade inledningen övergår jag nu till själva inlägget som utgår från bilden nedan.




Det handlar om att koppla ihop ekonomi och oljepris utan att bry sig om oljeproduktionen. Dessutom får ekonomin representeras av börsutvecklingen, här i form av USA-indexet SP500.

Jaha, men vad har det med Sverige att göra? Jo, man kan konstatera att börsen i Sverige fortfarande följer USA slaviskt. Eller rättare sagt: Globaliseringen har medfört att de allra flesta börser går åt samma håll, åtminstone på några veckors/månaders sikt. Och börsen är en mycket bra proxy för den ekonomiska framtiden på några månaders sikt.

Av bilden framgår att oljepriset (Brent) stigit med 20 % årligen de senaste dussinet år. Det är en exponentiell utveckling som i en semi-log-graf blir en rät linje. Oljan har förstås svängt en del under tiden, men trenden är +20 % per år. Denna ökningstakt medför en fördubbling på 3,5 år, vilket förstås är ohållbart i längden.

Beträffande SP500 kan man konstatera att detta breda USA-index nu ligger på samma nivå som vid kick-off för oljepriset våren 1999.  Större delen av tiden har dock SP500 legat under denna nivå.

Finessen med bilden är att jag dividerat indexvärdet för SP500 med tio. De röda ringarna markerar då de tillfällen där man kunnat "köpa" SP500 för mindre än tio fat olja. Man kan förstås fråga sig om dessa tillfällen innebär att oljan är "övervärderad" eller att SP500 är "undervärderad" (eller bägge). Vid första recessions-incidenten var det möjligen så eftersom det var en tillfällig oljepris-spik i en i övrigt sidledes rörelse som pågick både före och efter den spiken. Men icke desto mindre sammanföll den oljeprisspiken med en recession, som dock var relativt lindrig (för USA).

Annat var det 2008, då både oljan och SP500 kan sägas vara "övervärderade", men sånt vet man förstås inte förrän efteråt. Jag konstaterar bara att man även år 2008 kunde "köpa" SP500 för mindre än tio fat olja varpå den hittills djupaste recessionen efter WWII inträffade.

Och så har vi då dagsläget. Återigen är värdet för SP500 mindre än tio fat olja varför man alltså kan förvänta sig ännu en recession (i år eller senast 2012).

Finns det då ingen möjlighet att det inte blir recession? Jo, om SP500 går bättre än oljepriset de allra närmaste veckorna/månaderna så att SP500 blir dyrare än tio fat olja. SP500 måste i så fall gå sidledes samtidigt som oljepriset faller alternativt att SP500 stiger snabbare än oljepriset.

Det första fallet skulle kunna inträffa om det blir Demand Destruction (för olja)någonstans i världen utanför USA. Det enda område jag kan tänka mig är Europa, men i så fall torde Sverige drabbas av recession eftersom Demand Destruction hittills bara inträffat vid konjukturnedgång och Sverige är höggradigt beroende av exportinkomster från Europeiska länder.

Det andra fallet är osannolikt av flera skäl. Ett är att oljepriset normalt har större rörelser än SP500. Stigande index medför då stigande efterfrågan på olja och med hänsyn till att oljeproduktionen inte kan ökas lättvindigt så torde vi i så fall få se en snabb oljeprisökning till den punkt där SP500 (läs: globala ekonomin) inte klarar påfrestningarna. Även i detta fall kommer Sverige att drabbas via minskade exportinkomster.

Slutsatser:

Genom att enbart studera oljepriset och indexvärden kan man få en snabb och enkel indikation på kommande recessioner. Price is King. Som enda förutsättning gäller då att oljeproduktionen antas vara nära sitt kapacitetstak och inte enkelt kan ökas (oavsett när Peak Oil inträffar/inträffade).

Nuvarande läge indikerar en recession inom ett år. Det går dock inte att dra slutsatser om djupet eller längden, men det går att förbereda sig inför kommande sämre tider. Världen kanske inte kollapsar den här gången heller, men sånt vet man normalt inte i förväg....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar