tisdag 30 oktober 2012

Storskaligt systemnivåtänkande

Fortsätter nu lite på linjen jag påbörjde med inlägget Hur medveten är du? där jag redovisade fem steg mot ökat medvetande enligt Paul Chefurka. Jag har fastnat lite för steg fyra som säger:

4. Man är medveten om att många problem hänger samman.
Insikten att lösningen på ett problem i ett område kan förvärra ett problem i ett helt annat område utgör inledningen till ett storskaligt systemnivåtänkande.

Det som fångade min uppmärksamhet var uttrycket "storskaligt systemnivåtänkande". Men vad är det? Och hur gör man för att nå dit? Jag tror att jag har en slags intuitiv känlsa för vad det handlar om, men det gäller också att försöka konkretisera begreppet och att sortera de tankar som redan finns. Det är lätt att tro att man redan befinner sig på 5:e steget:

5. Man är medveten om att predikamentet omfattar livets alla aspekter.
Det är uppenbart att man måste släppa tanken på att lösa problem eftersom det innebär bortkastad tid.

Men man ska nog inte tro för mycket om sig själv. Det krävs lite analys här även om jag har extremt hög systematiseringsförmåga enligt en viss test. Viss ödmjukhet är alltid klädsamt så därför är jag inte längre helt säker på att jag nått steg fem.

(BTW så var det ju gulligt av dig Casper att lägga till mig i din bloggroll. Ska återgälda det inom kort. Och visst är vi vänner - åtminstone på ett blogg-granneplan.)

I ett försök att komma underfund med vad "storskaligt systemnivåtänkande" egentligen är så kan man fundera på begreppet Megatrend, fast om man Googlar på begreppet så verkar det inte finnas nån objektiv definition. Jag fastnade dock för denna definition som stämmer med min intuitiva uppfattning:

"Megatrend:" commonly used to indicate a widespread (i.e., more than one country) trend of major impact, composed of subtrends which in themselves are capable of major impacts. For example, global climate change will have a major impact, on all the countries of the world, and can be disaggregated into global atmospheric warming, sea-level rise, decrease in stratospheric ozone, etc.

Det verkar dock som man kan döpa vilka trender som helst till Megatrender efter eget tycke. Om man tycker en viss utveckling är betydelsefull så kan man kalla den Megatrend om man vill. Fast jag kanske har fel?  Jag erkänner villigt att jag varken har studerat detta tillräckligt eller tänkt färdigt. Och jag har absolut inte identifierat några Megatrender som gör anspråk på att vara objektiva eller allmängilitga. Så det följande kan betraktas som mina subjektiva uppfattningar. Det bör dock uppfattas som min strävan mot ett "högre" medvetande i enlighet med Chefurkas fem steg.

Nåväl

Jag har inte formulerat "mina" Megatrender än, men jag har identifierat de områden jag anser megatrenderna bör utgå från. Och där tog jag en genväg eftersom nyckelorden redan finns på http://www.resilience.org/ (som är ny hemsida för Energybulletin). Nyckeorden är:

Energy
Economy
Environvent
Food & Water
Society

Dessa fem ord tycker jag täcker in vad allt handlar om och kan därför vara en utgångspunkt för "ett storskaligt systemnivåtänkande".

För att utveckla detta en liten aning har jag kompletterat de fem nyckelorden på följande sätt:

 1 Energy
Energy Use, Peak Fossil Fuels, Renewables, Export Land Model, Transportation

2 Economy
Growth & Limits to Growth, Economic Development & Crisis
3 Environment
Climate Change, Ecosystems
4 Food & Water
Agriculture, Infrastructure, Land use
5 Society
Globalisation, Overpopulation, Urbanisation, Migration, Distribution of Wealth

Man kan lägga märke till att jag skriver "Globalisation" och inte "Deglobalisation" vilket är ett uttryck för att jag i detta skede inte vill låsa fast några förutfattade meningar. De två uttrycken "Peak Fossil Fuels" och "Overpopulation" kan förstås sägas vara tendentiösa i nån mening, men jag tycker inte det. Vi vet alla att jordklotet är ändligt. Av detta följer att det finns en ändlig mängd fossilbränslen och att det finns en övre gräns för hur många människor som det ändliga jordklotet kan föda (hålla vid liv).

Begreppet Megatrender har förstås en betydande svaghet. Precis som med börsutvecklingen kan man ofta identifiera ganska tydliga trender, men det svåra är att se trendvändningarna. En Megatrend anser jag vara nåt som förväntas fortsätta 5, 10, 20 år eller längre, men den stora frågan är egentligen hur man ska kunna identifiera trendvändningar. För att nå framgång inom börshandel finns uttrycket "Let the trend be your friend" som jag ansluter mig till. Men om en Megatrend upphör eller, ännu värre, vänder i motsatt riktning så är man rökt om man inom en större organisation inte i god tid förmår se förstärkningar och försvagningar av rådande trender. Men hur gör man det?

En lösning på trendvändningsproblemet är förstås att studera begreppet Resiliens vilket enligt http://www.stockholmresilience.org/ är:
 
Strategier baserade på resiliensbegreppet innebär därför att vi måste förvänta oss överraskningar och stärka systemens förmåga att anpassa sig till framtida förändringar.

Men det kanske kan bli ett ämne för framtida inlägg. Det är inte helt enkelt att få ihop allt till en helhet men kommentera gärna. Jag har inte alls tänkt färdigt.....

5 kommentarer:

  1. Hej
    Du skrev:
    "Det som fångade min uppmärksamhet var uttrycket "storskaligt systemnivåtänkande". Men vad är det? Och hur gör man för att nå dit?"

    Jag har läst kurser och en hel del litteratur och artiklar inom systemekologi och mer specifikt metodiken och vetenskapsfältet Emergi.

    Kort kan sägas att de tillämpar både ett Helhetstänkande och ett Systemtänkande.
    Systemtänkande och Systemmodeller kan användas på varje avgränsat område av intresse. Grunderna är att Emergisnubbarna allt sedan 1950-talet (ca tror jag) haft som målsättning att vilja förstå hur ekosystem fungerar, hur energi flödar in och driver processer, hur inflödande energi omvandlas/transformeras till olika energikvalitéer o.s.v.

    De har t.ex. utvecklat sin förståelse vad gäller inflödet av energi till Jordens biosfär via Solen, Månens gravitation och från Jordens inre processer. Detta är en "baseline" för hela biosfären, där de sedan utifrån att "zooma in och ut" på olika områden av intresse, mer i detalj kunnat beräkna energitransformationer m.m.

    Visst många tycker det låter flummigt, dock jag har aldrig stött på någon som läst dessa kurser som finner det hela flummigt, utan tvärtom så är de stående kommentarerna: "Varför fick vi inte börja med detta i våra studier?".

    Hursom, i.o.m. detta inlägg vill jag bara varmt rekommendera en bok i ämnet, så att den som vill får möjlighet att "smaka av"/ta del av denna i mina ögon eminenta metodik och vetenskap, boken heter:
    Environment, Power, and Society - for the twenty-first century - the hierarchy of energy, av Howard T. Odum.

    Vill också tillägga att en central del är att dessa vetenskapare (Emergi-snubbarna) har en i mina ögon långt mycket mer sofistikerad världsbild/bild av hur våran Värld och Jord är beskaffad och fungerar än de som hänger sig åt Fysisk resursteori. Vad som framförallt skiljer är den mer djupare förståelsen för olika energikvalitéer och energitransformationer - alltså hur många Joule det går åt från "ena" enklare energikvalitén till den "andra" högre energikvalitén.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Tom och tack för din utförliga kommentar! Begreppet emergi kräver dock en hel del av sina "studenter". Via följande länk kan man läsa:

      "Emergianalyser är mycket komplexa och används i princip bara inom den akademiska världen."

      http://www.bioenergiportalen.se/?p=1626&m=1107

      Å andra sidan kan man ta fasta på följande citat:

      "Emergi kan beskrivas som minnet av den sammanlagda tillgängliga energi som gått åt för att frambringa en produkt."

      Jag var lite inne på detta i inlägget "Peak Oil eller Climate Change".

      Mitt konkreta mål är dock att få en relativt stor organsisation att fatta vad det är frågan om. I det sammanhanget känns Emergi-begreppet alltför svårt att introducera även om det givetvis är intressant.


      Radera
  2. Det räcker inte med ett storskaligt systemnivåtänkande. Man måste också begripa sig på människan och hennes drivkrafter och värderingar. Du måste greppa både mikro och makro. Och det är minst lika svårt att förstå människan rätt som att förstå den stora världen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, psykologin runt detta på individnivå är viktig och svår. Jag anser mig vara bättre på makro än mikro,men då gäller det att liera sig med andra som förstår mikro-delen bättre än jag gör.

      Det gäller att försöka få till en grupp som har alla nödvändiga kompetenser. Man kan inte göra/kunna allt själv.

      Radera
    2. Du kan ta en titt på vad jag skrivit här: http://www.facebook.com/EkoSoLiD

      Jag har massor med tankar att redovisa men klämmer än så länge bara ur mig lite korta kommentarer här och var. Men det kommer mera...

      Radera