torsdag 13 oktober 2011

Ryssland - liten kraschstudie

Rysslandsbörsens huvudindex är RTSI. För några år sen var Rysslandsfonder i ropet, men sen kraschade Ryska börsen och intresset försvann. Kraschen sammanföll förstås med den sk finanskrisen 2008 då även oljepriset kraschade. RTSI föll med 80% på några månader.


RTSI återhämtade sig därefter och nådde i våras nästan ända upp till tidigare ATH. I år kom dock ytterligare en krasch som dock var "bara" runt 45% (hittills).

Kraschen 2008 var den näst största i RTSI:s historia. Den värsta kom 1998 då Ryssland ställde in betalningarna. RTSI föll med 93,4% den gången. Årets krasch är den tredje största, men mindre krascher på runt 20% förekommer titt som tätt.



I bilden ovan kan man notera att nivån 1200 tycks betyda nåt speciellt. Den nivån har agerat stöd tre gånger och och motstånd en gång. Unde kraschen 2008 var det stora konvulsioner runt 1200 innan fallet fortsatte.

Nyligen har alltså RTSI återigen vänt mycket nära 1200 (1200,34 för att vara exakt). Om tidigare mönster gäller även denna gång så bör RTSI stå inför ett antal månaders uppgång under förutsättning att det inte blir en omedelbar krasch ner genom 1200-nivån.


Ovan en inzoomning av kraschen 2008. Det tog faktiskt 5-6 månader från toppen till det värsta vara avklarat. Fallet började lite smygande och tilltog gradvis. En otäck historia för den som hade Ryssfonder då, men den typen av krasch kan förstås förekomma även utanför Ryssland.



 Tittar man på årets krasch så ser den helt annorlunda ut jämfört med 2008. Det har (hittills) blivit två tydliga björnflaggor. Men jag tror alltså på fortsatt upp härifrån, fast det gäller bara de närmaste månaderna. Det kan bli en ny stor nedgång efter en trolig topp i april-maj nästa år. (RTSI har en förmåga att sätta viktiga toppar på vårkanterna.)

Mer att läsa om Ryssland/Sovjet med bäring på dagens kriser finns här.

 “How different would history be if, somehow, the Soviet Union had somehow held things together–perhaps with  other sources of income, or an International Monetary Fund loan–so that its oil consumption behaved more like that of the rest of the world?”

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar