söndag 24 juni 2012

Europas oljeförbrukning - en analys

För nån vecka sen kom BP med sin Statistical Review 2012 där man gratis kan ladda ner en Excelfil med alla data vilket är min källa till alla oljesiffror i detta inlägg. Jag hade några gamla grafer som jag ville uppdatera samt att jag var intresserad av hur det går med PIIGS-ländernas oljeförbrukning i skuggan av den ekonomiska krisen. Det hela resulterade dock i nedanstående analys som blev lite mer djupgående än jag tänkte mig från början. Håll till godo.

Inledningsvis en bild över 22 st Europeiska länders oljeförbrukning sorterade i bokstavsordning.


Bilden är egentligen inte så intressant för den som är bekant med Peak Oil, men man kan notera att dessa 22 länders sammanlagda oljeförbrukning toppade redan under 70-talets oljekriser. Man kan också notera en relativt kraftig nedgång de senaste åren. BP har inte med alla länder, men de som saknas är små och har ingen avgörande betydelse för denna analys. Saknade länder är ex.vis Malta, Cypern och de baltiska länderna. Det viktiga är att alla länder med betydande oljeförbrukning är med.

Jag var alltså intresserad av PIIGS-ländernas oljeförbrukning, men upptäckte att man kan dela in de 22 länderna i två tydliga grupper enligt nedan.


Ur bilden framgår två distinkta grupper. Den blå hade sin förbrukningstoppar vid 70-talets oljekriser medan den röda nådde sina toppar i samband med senaste finanskrisen. Norge (grön) satte nytt rekord 2011 och kan alltså inte sägas ha nått sin förbrukningstopp ännu. Landet är också ett specialfall eftersom man är en stor oljeexportör. Även Polen är tveksam (topp 2010?) men får vara med.

Följande bild visar de länder som hade tidiga toppar (70-talet) och är sorterade med Bulgarien underst som uppvisar största procentuella minskningen (73%). Överst Finland med 15% minskning.


Totalt har denna grupp minskat sin oljeförbrukning med 30% från 70-talstoppen. Bilden ovan skiljer sig inte speciellt mycket från den första bilden, men det är nu det intressanta börjar. Följande bild visar oljeförbrukningen för de länder med sentida topp.




Här framträder en helt annan bild. Från botten 1984 fram till toppen 2007 ökade gruppen sin oljeförbrukning med 70%! De senaste fyra åren har det dock blivit en minskning på totalt 8,5%. Man bör också notera att Grekland, Spanien, Irland och Portugal finns i denna grupp. Alltså alla PIIGS-länder utom Italien.

En jämförelse mellan den tidiga och den sena gruppen finns nedan där jag också lagt i Kinas utveckling.


Den sena gruppen är betydligt mindre i absoluta tal, men skillnaden minskar. Och man ser att Kina har kört förbi bägge grupperna de senaste åren.

Ett annat sätt att betrakta utvecklingen är den procentuella utvecklingen vilket jag gjort nedan med år 1965 som utgångspunkt (så långt tillbaka BP:s data sträcker sig).


Man ser en dramatisk utveckling för den sena gruppen som har 4-dubblat sig från 1965. Det kan jämföras med den tidiga gruppen som bara ökat med runt 30% under samma tidsperiod. För jämförelse finns även US och Total World med i bilden.

I den tidiga gruppen finns ex.vis Tyskland, Frankrike och Italien vilka är EU:s tre största ekonomier.Vidare finns England, Sverige, Finland och Danmark. Samtliga dessa var åtminstone på 80/90-talet relativt välmående ekonomier med hyfsad ekonomisk tillväxt. Ändå minskade oljeförbrukningen vilket inte alls stämmer med uppfattningen att ekonomisk tillväxt medför ökande oljeförbrukning. Fast skulle man titta på totala energianvändningen stämmer nog principen.

Nåväl

Hur kan man förklara den stora skillnaden mellan grupperna. Det är knappast skillnader i ekonomisk tillväxt. Ej heller skillnader i arbetslöshet eller sysselsättningsgrad. Det skulle dock kunna vara befolkningstillväxten. Ökad befolkning medför ökad oljeförbrukning, allt annat lika.
Och ja, tittar man på perioden 1980-2007 så har den sena gruppen haft betydligt snabbare befolkningsökning jämfört med den tidiga gruppen.



Ökningen är dubbelt så snabb för den sena gruppen. För den tidiga gruppen motsvarar det en ökning med 0,24% per år. Den sena gruppen har haft 0,45% årlig befolkningsökning. (Den globala ökningen är för närvarande ca 1,1% per år).

Befolkningsökningen förklarar alltså en del av den ökade oljeförbrukningen, men det räcker inte. Det måste också ha varit en ökning per capita vilket nedanstående bild visar.


Man ser att oljeförbrukningen per capita ökat rejält för den sena gruppen, men också att den minskat rejält för den tidiga gruppen. Det är alltså en kombination av högre befolkningstillväxt och ökad förbrukning per capita som ger den stora skillnaden i utveckling för den tidiga gruppen jämfört med den sena gruppen.

Uppdelat på länder ser det ut enligt nedan för den tidiga gruppen.



Notera att samtliga länder i gruppen uppvisar fallande oljeförbrukning per capita.

Hur ser det då ut för den sena gruppen? Jo, så här:


Samtliga länder uppvisar ökande förbrukning per capita.

Man kan fundera på vad det är för mekanism som ger detta resultat. Jag har inget bra svar, men med ovanstående statistiska fakta som grund kan man formulera följande tes:

Stark befolkningsökning medför ökande oljeförbrukning per capita.

Även det omvända bör gälla:

Svag befolkningsökning medför minskande oljeförbrukning per capita.

Varför det är så har jag inget bra svar på, men är öppen för förslag. Det tycks dock vara så att ändringar i befolkningen påverkar oljeförbrukningen per capita. Det medför en hävstång på oljeförbrukningen, dvs den ändras snabbare än vad som motsvaras av själva befolkningsförändringen.

Bägge ovanstående grupper uppvisar befolkningsökning, men den tidiga gruppen uppvisar en fallande oljeförbrukning såväl i absoluta tal som i förbrukning per capita. Det innebär att en konstant befolkning borde uppvisa en kraftigt fallande oljeförbrukning och att oljeförbrukningen globalt börjar minska kraftigt redan innan befolkningen toppar ur. Det klassiska exemplet är förtsås Ryssland där oljeförbrukningen toppade 1989 medan befolkningen började minska så smått först 1992.

Åt andra hållet tycks principen gälla åtminstone för Kina som (fortfarande) har kraftigt ökande befolkning och stigande oljeförbrukning per capita. 

Jag vet inte om ovanstående teser är globalt allmängiltiga och i så fall varför, men fundera gärna vidare i dessa banor.

Förutom BP har jag använt följande källor (befolkningsstatistik):


lördag 16 juni 2012

"Peeking at Peak Oil" goes live

Man får tycka vad man vill om Peak Oil och sånt, men det är en medborgerlig plikt att se denna video med en möjlig framtida Nobelpristagare (inom tio år). Hör till allmänbildningen....

http://peakoil.com/geology/peaking-at-peak-oil-kjell-aleklett/

Tillägg: Bilderna till föredraget finns som PDF här.

onsdag 6 juni 2012

Ekonomisk kollaps för nybörjare

Glöm komplicerade flödesscheman, scenarier och statliga banksystem. Aldrig förr har den globala ekonomiska kollapsen varit så lätt att förstå ...

http://www.zerohedge.com/news/global-economic-collapse-dummies

(Ett kort inlägg, men jag kunde bara inte låta bli)

söndag 3 juni 2012

Rysslandsbörsen åter vid vägskäl

I höstas, närmare bestämt 13 oktober skrev jag lite om Rysslandsbörsen. Jag identifierade nivån 1200 för RTSI som mycket viktig:

Nyligen har alltså RTSI återigen vänt mycket nära 1200 (1200,34 för att vara exakt). Om tidigare mönster gäller även denna gång så bör RTSI stå inför ett antal månaders uppgång under förutsättning att det inte blir en omedelbar krasch ner genom 1200-nivån.

Och:

Det kan bli en ny stor nedgång efter en trolig topp i april-maj nästa år.

Utfallet av den prognosen blev att RTSI toppade i mars i år vid drygt 1750 efter en uppgång på närmare 50% under ett halvårs tid. Därefter har RTSI åter fallit ner till 1200 på 3,5 månader. RTSI nådde i fredags ner till 1200,67 som lägst och stängde vid 1227,65.

Ovan är historia, men i rådande globala marknad hade RTSI-prognosen förstås stöd av säsongsmönstret som jag skrev om 16 oktober och 15 april.

Nu är det ganska självklart med en uppstuds. Den kan dock bli klar på någon dag men kan också fortsätta några veckor. Jag tror dock att RTSI kommer att falla igenom stödet vid 1200 innan sommaren är slut, säg före 31 augusti (för att vara på säkra sidan). Alltså fortsatt ner efter nån form av begränsad uppstuds.



Målet på nedsidan är en bit under 700 om man tittar på den snygga HS som bildats (HS=huvud-skuldraformation). Vid 700 finns dock inget naturligt stöd så mer troligt är att RTSI kommar att krascha ner till tidigare kraschbotten vid 500 där en hyfsat stabil botten kan sättas nångång frampå höstkanten. Vi får se hur det går, men Rysslandsfonder bör avvecklas omedelbart om det inte redan är gjort.

Har också upptäckt att det amerikanska oljeserviceindexet OSX följer RTSI slaviskt (eller kanske tvärtom). OSX är också jämförelseindex för ex.vis den norska fonden Odin Offshore som alltså även den är körd tills vidare. Se nedan.


måndag 28 maj 2012

Jeff Rubins "The End of Growth" på svenska

Jeff Rubin har kommit ut med en ny bok, "The End of Growth". Hittade två recensioner här och här varifrån jag hämtade några citat som jag översatte (delvis fritt) till svenska. Jag rättade till de flesta tokigheter som Google-översättaren hittade på men kunde inte låta bli att spara några stycken.

Jeff Rubin är en skicklig talare och kommer ofta med "one-liners" som egentligen gör sig bättre på originalspråket. Det är dock inte säkert att jag instämmer i precis allt men håll till godo.

Book review: Jeff Rubin's "The End of Growth" | The Great Transition | Scoop.it

Tillväxten är helig för många människor, särskilt bland ekonomer. Men många människor inser instinktivt att när du ändrar priset på olja, ändrar du hastighetsgränsen för ekonomin.

Vad vi har slut på är olja som du har råd att bränna. Peak Oil handlar egentligen inte om hur många hål du kan borra, det handlar om vad du har råd att köpa.

Det spelar ingen roll om det finns 170 miljarder fat olja i tjärsanden om priset som behövs för att extrahera och bearbeta den är mer än din ekonomi har råd med.

Grekland kommer att fallera på återbetalningar av lån inom de närmaste 4-5 månaderna. Spanien, Portugal och Italien kommer förmodligen inte vara långt efter (Portugal, Italien, Grekland och Spanien kallas svin-länderna).

Under de senaste 200 åren har Grekland varit i "default" 50% av tiden så det är inte något särskilt nytt för dem.

Tyskland vill ha kvar grisarna i valutaunionen, eftersom det sänker euron nog för att göra tysk export attraktiv för utländska köpare. Om svinen tvingas lämna Euron måste tyska exportörer bli "bailed out". Den stora frågan är om svinen lämnar den monetära unionen, kommer de också tvingas lämna EU:s frihandelsområde?

Stora underskott, räddningsaktioner och stimulansåtgärder är ingen ersättning för billig olja eftersom de inte leder till långsiktig tillväxt.

Skatteunderlaget kommer inte längre att växa så regeringar måste därför planera för liten eller ingen ekonomisk tillväxt när de tar politiska beslut.

Fastighetspriser i städer och områden centrum kommer att stiga och yttre förorter kommer att återgå till jordbruket eftersom människor inte längre har råd att pendla långa sträckor till och från arbetet.

Turism kommer att bli mycket mer lokal. Flyget kommer att återgå till hur det var under 1960 och 1970-talen, då biljettpriserna var fyra gånger högre än idag.

Hungriga människor har tre val: revoltera, emigrera eller dö. Med lägre energianvändning per capita blir emigration allt svårare. En stor population med mycket få ekonomiska alternativ gör uppror och störtar regeringar.

När världsekonomin bromsar in kommer koldioxidutsläppen också att minska. Detta innebär att utsläppsprognoserna från IPCC förmodligen aldrig kommer att förverkligas vilket förhoppningsvis kommer att minska de värsta klimatförändringarna.

När Sovjetunionen föll minskade koldioxidutsläppen med 30% till följd av den massiva nedgången i ekonomin.

lördag 26 maj 2012

Konsten att kommunicera Peak Oil

Det är en konst att få fram sitt budskap oavsett vad det gäller. Det är extra svårt när det handlar om besvärliga saker som ex.vis Peak Oil. Då gäller det att skärpa till sig. Budskapet går bara fram om presentationen är extremt bra. Och det är en egen konstform. I den andan tänkte jag försöka lära mig av de som faktiskt har fått lite uppmärksamhet så jag Googlade fram ett föredrag av Anders Wijkman som han höll på teknikkonsultföretaget  Ramböll i september 2011.

En liten parentes är att fler än Sweco tycks förstå det här med Peak Oil eftersom man anlitade Anders W som föredragshållare till sina hållbarhetsdagar. (Ramböll och Sweco är två av Sveriges ledande teknikkonsulter).

Nåväl

Föredraget av Anders W är en katastrof! Se nedan. Kommentarer är överflödiga.


Och så en bild av Anders W om EROI. Krävs faktiskt att man förstått EROI-begreppet i förväg för att fatta. Men i så fall är bilden meningslös:


Anders W är kanske en bra talare, men enligt min uppfattning en skrämmande dålig presentatör. Vem kan förstå Peak Oil och EROI efter dessa bilder. Det blir bara förvirrat. Tänker därför visa hur en slipsten ska dras vilket förstås är lite besserwisseraktigt men håll till godo. Nedan är en liten del av mitt sätt att presentera Peak Oil. I ett avsnitt förklarar jag att den billiga oljan är slut och visar följande bild.


En enkel graf där jag påpekar att kostnaden för oljeutvinning har fyrdubblats det senaste decenniet och att trenden är brant stigande. Nåt nytt hände för runt 10 år sen.

En graf säger ofta mer än tusen ord men räcker inte. För att betraktaren ska kunna få en visuell bild krävs mer så därför visar jag bilden nedan.



Jag har animerat denna i två delar. Alltså dels att oljeutvinng för typ hundra år sen gjordes med hemmabyggda trätorn där man borrade sig ner några tiotals meter varefter oljan sprutade upp. Man hade ännu inte teknik för att hindra blowouts utan fick vänta till självtrycket hade minskat så man kunde börja pumpa upp oljan.

PÅ 70-80-talet pumpade man upp lite olja på Gotland vilket den högra bilden visar. Ser ganska hemtrevligt ut på nåt sätt tycker jag. Lugnt och tryggt och väldigt svenskt. Men det var då det. För att tydliggöra kontrasten mot dagens oljeutvinning visar jag följande bild.



Det är alltså denna teknik man måste använda för att numera uppfylla oljebehovet.  Ser ju ut som det kostar en del pengar. Fast ibland går det åt h-e.




Det finns dock fler sätt att få fram olja som kanske inte är lika farliga för människor på kort sikt men som gör enorma landområden obeboeliga.



Och man ska komma ihåg att vi alla är medskyldiga till de 11 personer som dog vid DWH-olyckan och den miljöförstöring som följer av oljesandutvinning.

Det finns också en annan faktor som medverkar till höga oljepriser. I mellanöstern kan man fortfarande utvinna olja till en nästan försumbar kostnad.

Men

De diktatoriska regimerna i ME måste hålla medborgarna hyfsat nöjda. Annars går det som i Tunisen, Libyien, Egypten, Syrien och Jemen, dvs blir revolution.

Så länge den snabbt ökande befolkningen har jobb, är mätta, avkylda, otörstiga och har råd att köra bil är allt frid och fröjd, men det kostar massor pengar och energi. Men om inte så samlas många arga unga män på gator och torg.



Totalt sett spelar det ingen roll att själva oljeutvinngen är nästan gratis. Man behöver inkomsterna för att behålla makten.

Ovanstående är exempel på hur jag anser man ska presentera Peak Oil (i detta exempel Peak Cheap Oil.).

Betänk också effekten av att presentera dessa bilder i en föreläsningssal med jättestor bildskärm. Det gäller att budskapet stöds av kraftfulla bilder med syftet att beröra betraktaren. Tror inte min stil är perfekt, men jag anser att den överglänser de amatörmässiga bilderna från Anders W. Skärpning Anders!

Observera att jag inte har några större invändningar mot budskapet som Anders W vill få fram, men den amatörmässiga presentationen riskerar att vara kontraproduktiv.

söndag 20 maj 2012

Peak Oil Price

Den som nyligen upptäckt Peak Oil och tror på oljebrist inom kort (något eller några få år) tror sannolikt att oljebrist medför kraftigt stigande råoljepris och därmed tror man förstås att bensin och diesel kommer att stiga kraftigt. Och ja, råoljepriset har stigit med närmare 20% årligen de senaste 10-12 åren vilket jag visat flera gånger tidigare. Nedan en uppdaterad bild.



Efter bara lite eftertanke kommer man fram till att skyhöga oljepriser påverkar ekonomin negativt,. Detta faktum är världens politiska ledare medvetna om. Tyvärr är man inte lika medvetna om den bakomliggande orsaken, alltså Peak Oil. Ännu har världens totala oljeproduktion inte toppat om man räknar "all liquids" men det är uppenbart att världen har passerat Peak Cheap Oil. Det räcker att studera bilden ovan, men om man vill se hela historien kan man titta på bilden nedan som kommer från http://www.bp.com/.




Bilden visar det årliga medelpriset fram t.o.m 2010 men jag har lagt till år 2011 i rött då medelpriset var 111 dollar per fat vilket är det högsta någonsin. Möjligen med undantag av ett av de allra första åren efter att man började utvinna olja för runt 150 år sen, men då fanns inget oljeberoende och priset var därför utan betydelse för världsekonomin.

Man kan lätt studera oljeprisets årsmedelvärde genom att sätta dit ett 52-veckors glidande medelvärde i veckografen och läsa av värdet vid varje årsskifte. Se bild nedan.


Ovanstående var historia. Frågan är förstås var oljepriset kommer att ta vägen framöver? Det finns de som reflexmässigt påstår att Peak Oil medför dramatiskt stigande oljepriser. Fast då förutsätter man att höga oljepriser inte har med ekonomi att göra vilket förstås är helt felaktigt.

Å andra sidan finns det dom som påstår att ekonomin tar stryk av höga oljepriser vilket medför recession och därmed fallande oljepriser. Alltså att höga oljepriser medför låga oljepriser. Det ligger närmare sanningen men är också fel.

En mer genomtänkt tankegång är att man ska förvänta sig kraftiga svängningar för oljepriset och det är ju det vi sett de senaste åren. I så fall borde oljepriset stå inför en rejäl nedgång de närmaste månaderna.

Jag anser dock inte heller detta som ett sannolikt scenario. Min prognos är istället ett nästan stillastående oljepris. Helt stilla kommer det förstås inte att bli men säg 110 dollar per fat +/- 10 % kommande 1-2 år. Det tror jag skulle vara det mest överraskande scenariet och just det är en anledning till att det är sannolikt.

Nu kan förstås olika händelser få oljepriset att svänga rejät utanför den ramen (Eurokris, Iran etc) så därför säger jag att 52-veckors glidande medelvärde kommer att vara 110 dollar per fat +/- 5 dollar under minst ett år från nu. Det handlar i så fall om en oljeprisplatå.

Tanken är att det finns ett tak och ett golv för priset. Taket består helt enkelt av att världsekonomin inte långvarigt klarar högre pris än 110-115 dollar per fat. Om priset blir högre så följer ekonomisk nedgång med fallande efterfrågan och fallande pris.

Golvet är lite mer intressant. Det finns två faktorer som sätter golvet. Det ena är att marginalkostnaden för ett extra fat olja är högt och stigande. Det kostar massor att få fram nya fyndigheter i form av oljesand, djuphavsolja etc. Kostnaden ligger vid 70-100 dollar per fat i nuläget. Om oljepriset är lägre blir detta fat inte utvunnet.

Den andra faktorn är oljeproducerande länders statsbudgetar. De flesta större oljeproducenterna behöver 70-100 dollar per fat för att balansera sina statsbudgetar. Lägre pris medför underskott. I så fall måste man börja låna pengar vilket sätter press uppåt på räntorna (nedåt för världsekonomin). Alternativet är att sälja av utländska tillgångar vilket skulle sätt press nedåt på börserna. Inget av detta är tilltalande så därför kommer man att skruva igen några oljekranar för att få upp priset till lämplig nivå, dvs runt 100 dollar per fat.

Denna finstämda balans torde de flesta av världens ledare vara medvetna om och dom är därför mycket försiktiga. Ingen vill störa denna balansering på slak lina. Man har ju sett vad som hände 2007-2009 och har lärt sig en del sen dess.

Nedan lite TA för oljan som stöder ovanstående resonemang.



Bilden är i lin-skala och man ser att den stigande trenden som oljan följt sen början av 2009 är bruten. En ny trend är född men den är inte fallande. Den är sidledes så länge oljan håller sig mellan 100 och 130 dollar per fat. Alltså en oljeprisplatå.

I närtid (några få veckor) tror jag oljan kommer att falla ner till stödet vid 100 dollar per fat men där kommer en rejäl studs uppåt.

På lång sikt (några år) tror jag priset kommer att falla tillsammans med oljeutvinningen, men motiven för det får bli en annan gång. I vart fall blir det ingen ny ATH för oljepriset de närmaste åren. Oljepriset kommer inte att stiga dramatiskt förrän den dag som oljeberoendet är brutet, dvs då oljan inte längre har nån större ekonomisk betydelse för världsekonomin. Enda möjligheten för ny nominell ATH innan dess är via prisinflation men realt kommer 147 dollar per fat år 2008 att hålla resten av innevarande decennium och kanske längre.