tisdag 30 oktober 2012

Storskaligt systemnivåtänkande

Fortsätter nu lite på linjen jag påbörjde med inlägget Hur medveten är du? där jag redovisade fem steg mot ökat medvetande enligt Paul Chefurka. Jag har fastnat lite för steg fyra som säger:

4. Man är medveten om att många problem hänger samman.
Insikten att lösningen på ett problem i ett område kan förvärra ett problem i ett helt annat område utgör inledningen till ett storskaligt systemnivåtänkande.

Det som fångade min uppmärksamhet var uttrycket "storskaligt systemnivåtänkande". Men vad är det? Och hur gör man för att nå dit? Jag tror att jag har en slags intuitiv känlsa för vad det handlar om, men det gäller också att försöka konkretisera begreppet och att sortera de tankar som redan finns. Det är lätt att tro att man redan befinner sig på 5:e steget:

5. Man är medveten om att predikamentet omfattar livets alla aspekter.
Det är uppenbart att man måste släppa tanken på att lösa problem eftersom det innebär bortkastad tid.

Men man ska nog inte tro för mycket om sig själv. Det krävs lite analys här även om jag har extremt hög systematiseringsförmåga enligt en viss test. Viss ödmjukhet är alltid klädsamt så därför är jag inte längre helt säker på att jag nått steg fem.

(BTW så var det ju gulligt av dig Casper att lägga till mig i din bloggroll. Ska återgälda det inom kort. Och visst är vi vänner - åtminstone på ett blogg-granneplan.)

I ett försök att komma underfund med vad "storskaligt systemnivåtänkande" egentligen är så kan man fundera på begreppet Megatrend, fast om man Googlar på begreppet så verkar det inte finnas nån objektiv definition. Jag fastnade dock för denna definition som stämmer med min intuitiva uppfattning:

"Megatrend:" commonly used to indicate a widespread (i.e., more than one country) trend of major impact, composed of subtrends which in themselves are capable of major impacts. For example, global climate change will have a major impact, on all the countries of the world, and can be disaggregated into global atmospheric warming, sea-level rise, decrease in stratospheric ozone, etc.

Det verkar dock som man kan döpa vilka trender som helst till Megatrender efter eget tycke. Om man tycker en viss utveckling är betydelsefull så kan man kalla den Megatrend om man vill. Fast jag kanske har fel?  Jag erkänner villigt att jag varken har studerat detta tillräckligt eller tänkt färdigt. Och jag har absolut inte identifierat några Megatrender som gör anspråk på att vara objektiva eller allmängilitga. Så det följande kan betraktas som mina subjektiva uppfattningar. Det bör dock uppfattas som min strävan mot ett "högre" medvetande i enlighet med Chefurkas fem steg.

Nåväl

Jag har inte formulerat "mina" Megatrender än, men jag har identifierat de områden jag anser megatrenderna bör utgå från. Och där tog jag en genväg eftersom nyckelorden redan finns på http://www.resilience.org/ (som är ny hemsida för Energybulletin). Nyckeorden är:

Energy
Economy
Environvent
Food & Water
Society

Dessa fem ord tycker jag täcker in vad allt handlar om och kan därför vara en utgångspunkt för "ett storskaligt systemnivåtänkande".

För att utveckla detta en liten aning har jag kompletterat de fem nyckelorden på följande sätt:

 1 Energy
Energy Use, Peak Fossil Fuels, Renewables, Export Land Model, Transportation

2 Economy
Growth & Limits to Growth, Economic Development & Crisis
3 Environment
Climate Change, Ecosystems
4 Food & Water
Agriculture, Infrastructure, Land use
5 Society
Globalisation, Overpopulation, Urbanisation, Migration, Distribution of Wealth

Man kan lägga märke till att jag skriver "Globalisation" och inte "Deglobalisation" vilket är ett uttryck för att jag i detta skede inte vill låsa fast några förutfattade meningar. De två uttrycken "Peak Fossil Fuels" och "Overpopulation" kan förstås sägas vara tendentiösa i nån mening, men jag tycker inte det. Vi vet alla att jordklotet är ändligt. Av detta följer att det finns en ändlig mängd fossilbränslen och att det finns en övre gräns för hur många människor som det ändliga jordklotet kan föda (hålla vid liv).

Begreppet Megatrender har förstås en betydande svaghet. Precis som med börsutvecklingen kan man ofta identifiera ganska tydliga trender, men det svåra är att se trendvändningarna. En Megatrend anser jag vara nåt som förväntas fortsätta 5, 10, 20 år eller längre, men den stora frågan är egentligen hur man ska kunna identifiera trendvändningar. För att nå framgång inom börshandel finns uttrycket "Let the trend be your friend" som jag ansluter mig till. Men om en Megatrend upphör eller, ännu värre, vänder i motsatt riktning så är man rökt om man inom en större organisation inte i god tid förmår se förstärkningar och försvagningar av rådande trender. Men hur gör man det?

En lösning på trendvändningsproblemet är förstås att studera begreppet Resiliens vilket enligt http://www.stockholmresilience.org/ är:
 
Strategier baserade på resiliensbegreppet innebär därför att vi måste förvänta oss överraskningar och stärka systemens förmåga att anpassa sig till framtida förändringar.

Men det kanske kan bli ett ämne för framtida inlägg. Det är inte helt enkelt att få ihop allt till en helhet men kommentera gärna. Jag har inte alls tänkt färdigt.....

onsdag 24 oktober 2012

Hur medveten är du?

Jag har kört fast. Eller nåja, jag tycker absolut inte att jag är fullärd inom det här med Peak Oil, Climate Change och Tillväxtens gränser. Och konsekvenserna för rådande livsstil. Absolut inte!

Det är bara det att jag vill försöka ta ett steg till. Det steget innebär i grunden att försöka göra nåt som kanske kan innebära verklig förändring i ett något större sammanhang än det privata livet. Alltså nåt mer än att själv försöka minimera mitt eget resursutnyttjande och min egen mentala och verkliga förberedelse för grundläggande förändringar av livsstilen.

Jag funderar en del på att ge mig själv en rätt stor uppgift. Jag vill inte kalla det en utmaning eftersom man kan misslyckas med utmaningar och jag vill inte misslyckas. Istället väljer jag att kalla det "intellektuell stimulans" vilket kan sägas vara ett slags positivt tänkande. Men jag har aldrig påstått att det är fel att tänka positivt, men det bör kombineras med konstruktivt tänkande. Se inlägget Positiv vs konstruktiv där jag visade följande bild:



Detta är grunden jag utgår från. När det gäller PO och CC så försvinner inte problemen bara för att man tänker positivt. Men man kan möjligen åstadkomma nånting om man är konstruktiv. Inte heller med konstruktivt tänkande kan man få PO och CC att försvinna, men kanske kan man åstadkomma nåt som kan medverka till att skapa en hyfsat behaglig tillvaro i skuggan av dessa predikament. Men hur?

Första steget i denna process kan vara att skaffa sig ett eller flera ramverk som kan vara verktyg för att förstå var man är och, kanske ännu viktigare, förstå var andra är. Alltså dom som man funderar på att påverka. Det kan handla om allt från individer i ens närhet till en stor organisation.

Ett hjälpmedel kan vara medvetandestegen Climbing The Ladder Of Awareness av Paul Chefurka.

Den skriften finns översatt till svenska av Oscar Kjellberg som jag hade nöjet att träffa nyligen. Den heter då "Att gå uppför medvetandets stege". För den late har jag nedan kondenserat texten till några få rader:

---------------------------------------

De fem stegen

När det gäller vår förståelse för den framväxande globala krisen verkar det som att vi alla kan placeras längs en skala som grovt kan indelas i fem stadier:

1. Man är omedveten.
I detta stadium upplever man inget fundamentalt problem,

2. Man är medveten om ett fundamentalt problem.
I detta stadium är det många som blir ivriga aktivister. De tenderar att tala mycket om det problem som de är medvetna om och vara blinda för andra frågor.

3. Man är medveten om många problem.
Man kan känna att problemutrymmet redan är tillräckligt komplext och att ens fokus på att lösa det högst prioriterade problemet, försämras om man engagerar sig i ytterligare frågor.

4. Man är medveten om att många problem hänger samman.
Insikten att lösningen på ett problem i ett område kan förvärra ett problem i ett helt annat område utgör inledningen till ett storskaligt systemnivåtänkande.

5. Man är medveten om att predikamentet omfattar livets alla aspekter.
Det är uppenbart att man måste släppa tanken på att lösa problem eftersom det innebär bortkastad tid.

-----------------------------------------------------

Skriften handlar också om hur man hanterar känslan när man når det femte steget.
Författaren har också uppfattningen att antalet personer i steg två är en tiondel av de i steg 1.
I steg 3 finns 1/10 av de i steg 2 osv. Alltså att ytterst liten andel har nått steg 5.

Anta att det bor 10 miljoner människor i Sverige. I så fall finns det 1000 svenskar som har nått översta steget. Givetvis bara en lek med siffror, men det ger en uppfattning om svårigheten att nå steg 5.
Eller svårigheten att få andra att komma dit.

Men kanske är det inte livsviktigt att nå steg 5? Kanske räcker det att få folk/organisationer att nå steg 4 för att nå betydande resultat? Och det är ju inte heller fel om man lyckas få några att kliva upp från steg 1 till steg 2. Det är ju ett nödvändigt första steg i processen. Och det gäller både enskilda människor och organisationer (som är grupper av människor).

Det här kanske blir en inläggsserie. Jag vet inte än, men jag har en del idéer. Vi får se hur det går.

tisdag 23 oktober 2012

Oljeprisplatån

För snart ett halvår sen skrev jag följande i inlägget Peak Oil Price :

Nu kan förstås olika händelser få oljepriset att svänga rejät utanför den ramen (Eurokris, Iran etc) så därför säger jag att 52-veckors glidande medelvärde kommer att vara 110 dollar per fat +/- 5 dollar under minst ett år från nu.

En titt på oljeprisutvecklingen säger att denna prognos fortfarande gäller. 52-veckors glidande medelvärde har parkerat sig strax över 110 dollar.


Medelvärdet tog sig in i det smala bandet 105-115 redan för ca 13 månader sen. Själva oljepriset har befunnit sig i detta band i närmare två år, men med tillfälliga utbrott både uppåt och nedåt.

Man kan konstatera att oljepriset befinner sig i en stor sidledes rörelse helt i linje med min prognos. Min tolkning är att det dels råder balans mellan tillgång och efterfrågan, dels att det inte hänt nåt jättedramatiskt senaste året när det gäller ekonomi och geopolitik.

När det gäller tillgång-efterfrågan så kan man konstatera att även oljeproduktionen befinner sig på en platå, men det är ett nollsummespel där vissa länder fortfarande ökar sin efterfrågan (Kina, Saudi m.fl) medan andra länder uppvisar minskande oljeförbrukning (Europa, USA).

Det finns också en pågående effektiviseringstrend, dvs att man sakta men säkert får ut fler BNP-kronor ur varje fat olja vilket medverkar till att den globala ekonomiska tillväxten kan fortsätta i svag takt trots att oljeproduktionen inte ökar nämnvärt.  Mot detta verkar förstås trenden mot ständigt sämre EROI, men även det är en långsam process.

Betydligt snabbare är effekterna av Export Land Model, men så länge importländerna minskar sin förbrukning i samma takt som tillgänglig importolja så uppstår ingen oljebrist och priset kan fortsätta att vara relativt stabilt.

Dessutom tycks Saudiarabien fortfarande ha en viss förmåga att kompensera för produktionsbortfall på annat håll. Men det är nog en kombination av snack och verkstad där snacket har en viss tendens att öka samtidigt som verkstaden gradvis tappar sin kraft (reservkapacitet). Om oljepriset faller så kan man förstås minska produktionen relativt enkelt, men ju längre tiden går desto svårare blir det att frivilligt avstå inkomster eftersom de inhemska budgetkostnaderna ökar i rask takt.

När det gäller den globala ekonomin så ser den ju inte speciellt bra ut, men man trycker pengar i en rasande fart vilket hittills inte haft nån betydelse för den reala ekonomin som fortsätter att hacka och hosta. Men det är möjligt att alla räddningspaket har en psykologisk effekt utanför de länder som är direkt drabbade (sydeuropa). Det innebär då att den stora massan fortfarande tror att allt kommer att bli bra och därför fortsätter att konsumera, men med lånade pengar. Jag tror att det krävs en rejäl ekonomisk kris för att dämpa efterfrgan på olja så mycket att oljepriset börjar falla utanför det smala bandet.

Åt andra hållet finns förstås Iranfrågan, men den torde inte komma upp till ytan förrän man installerat en ny/nygammal president i USA (nån gång i januari är det väl?). Ett krig USA/Israel mot Iran kan säkert utlösa en oljeprisuppgång av den större sorten. Fast till att börja med kommer en militär attack troligen att benämnas "en klinisk operation med specifika mål" e.dyl. Men vi vet av erfarenhet att militära attacker är lätta att inleda men "en aning" svårare att avsluta.

Totalt sett en fortsatt balans på alla fronter fram till antingen en större ekonomisk kris (fallande oljepris) eller krigsliknande händelser mot Iran som inte går helt enligt planerna. Jag kan förstås inte förutse alla händelser och det finns säkert svarta svanar där ut nånstans som bara väntar på att ploppa upp, men tills vidare alltså fortsatt sidledes de närmaste månaderna.

onsdag 10 oktober 2012

Läsvärd intervju med Gail Tverberg

Kanske inte så mycket nytt men Gail Tverberg är alltid läsvärd. Det handlar om:

•    Why natural gas is not the energy savior we were hoping for
•    Why renewable energy will not live up to the hype
•    Why we shouldn't write off nuclear energy
•    Why oil prices could fall in the future
•    Why our energy future looks fairly bleak
•    Why the government should be investing less in renewable energy
•    Why constant economic growth is not a realistic goal


Om vad höga bränslepriser leder till:

High priced fuel syndrome is primarily (but not entirely) a problem of fuel importers. It has symptoms such as the following:

•    Slow economic growth or contraction
•    People in discretionary industries laid off from work
•    High unemployment rates
•    Governments in increasingly poor financial situation
•    Declining home and property values
•    Rising food prices

måndag 17 september 2012

Oljepriset och BNP

Jag har tidigare visat bild på oljeprisets långsiktigt stigande trend på 20%. Senare har jag trott på ett oförändrat oljepris (52 veckors glidande medelvärde) under minst ett år (från maj 2012).



För att få ihop detta justerar jag ned den långsiktiga trenden till +18 % årligen. I bilden nedan kan man se att denna trend pågått under ca 13 år men att det finns plats för sidledes oljepris under relativt lång tid utan att den stigande trenden bryts.






Just idag är det en liten minikrasch som faktiskt kommer lite oväntat med tanke på nyligen tillkännagivna QE3. Men det är så den sk marknaden fungerar. Man ska alltid förvänta sig det oväntade. Kan tillägga att jag inte handlar olja, men jag ser oljepriset som en sammanfattande indikator på världsläget i skuggan av PeakOil.


Nåväl, vad betyder det då att oljepriset stiger med 18% per år? Man kan konstatera att 18 % vida överstiger den önskade "hälsosamma" ekonomiska tillväxten på runt 3 % per år. Dessa 3 % avser dock den reala tillväxten medan oljeprsiets 18 % avser nominell tillväxt. Om man för enkelhetens skull antar att prisinflationen är 3 % så blir oljeprisets reala tillväxt 18-3=15 % per år. Skillnaden mellan oljepristes reala tillväxt och den ekonomiska reala tillväxten blir 15-3=12%årligen.


Antag också att ett oljeimporterande land vid en viss tidpunkt har en oljenota på 3% av landets BNP. Vad blir resultatet?


År 0 kostar oljan alltså 3 % av landets oljenota som då kan ses som en skatt som betalas till de oljeexporterande länder varifrån landet importerar sin olja. För det land som exporterar denna olja blir förstås denna skatt en inkomst som hjälper till att betala landets kostnader. Det är en förflyttning av pengar från de som har råd att betala oljeskatten till oljeexportörerna.


Om man tittar på innebörden av de 12 procenten så innebär dom att oljeskatten fördubblas efter 6 år (nominella oljepriset fördubblas efter 4 år).


Om nu oljeskatten går från 3% av BNP till 6% av BNP så kommer förstås den ekonomiska tillväxten att upphöra efter 6 år enbart beroende på oljeprisets uppgång. Efter ytterligare 6 år blir den ekonomiska tillväxten -6% och ständigt ökande. Efter 18 år når den ekonomiska tillväxten - 12 % ÅRLIGEN!


Sverige upplevde en tvärnit för BNP under den sk finanskrisen för några år sen, men eftersom den blev oerhört kortvarig så blev konsekvenserna ganska begränsade. Frågan är hur en ihållande ekonomisk nedgång tas emot av samhället?


Sveriges nuvarande oljeskatt är 2-2,5 % av BNP, dvs ganska blygsam jämfört med många andra länder. Nu är dock inte oljeskatten den enda närvarande faktorn. Man bör komma ihåg att exporten står för runt hälften av Sveriges BNP. Om andra länder inte längre anser sig ha råd att köpa våra fina varor så kommer BNP att påverkas negativt. Det blir då andra länders stigande oljeskatt som påverkar oss via fallande exportinkomster.


Det är förstås inte självklart att oljepriset fortsätter sin stigande trend på +18% per år (nominellt). Och så har förstås dollarns utveckling sin betydelse. En stark krona (försvagad dollar) mildrar effekterna av fortsatt oljeprisuppång.


En fråga är dock hur känslig den genomsnittlige svensken är för stigande oljepris (bränslepris) jämfört med den genomsnittlige kinesen. Medelsvensson kör runt 1500 mil per år och torde vanligen känna sig beroende av att köra ungefär så långt.


Jämför då med en kines som nyligen fått råd att köpa bil. Denne kör kanske bara några få hundra mil per år och påverkas inte nämnvärt av ett fördubblat bränslepris. Detta talar för fortsatt stigande oljepris på några års sikt. Man bör komma ihåg att Kina tänker smart och långsiktigt. Man försöker efter bästa förmåga säkerställa framtida oljeimport vilket begränsar tillgänglig olja för andra oljeimportörer.


Svensken kommer att dra ner på annat om bränsleprisets skulle fördubblas till säg 30 kr/liter. Därmed kommer också BNP att påverkas negativt. Kanske skjuter man upp inköpet av ny bil eller väntar med att renovera köket eller börjar ta med matlåda till jobbet istället för det dagliga besöket på lunchrestaurangen. Allt för att man inte tycker sig kunna dra ner på bilåkandet oavsett bränslepris. Och allt detta innebär svårare situation för Volvo, IKEA och McDonalds....typ....


Ovanstående är förstås en grovt förenklad bild, men syftet är att försöka förklara ett par av de mekanismer som verkar i skuggan av PeakOil.


Det kan möjligen också vara så att vi i Sverige har en så god total samhällsekonomi att vi inte drabbas av de omedelbara ekonomiska svårigheter som andra länder är mitt uppe i (PIIGS-länderna m.fl). Men i så fall kommer vi (några få år senare) att drabbas av de GEOLOGISKA begränsningar som medför minskad oljeutvinning. Och med samma ekonomska resultat som ovan.


Vi i Sverige kanske har något längre tidsmarginal, men vi ska inte tro att vi klarar oss från de djupgående förändringar av allas vår livstil som PeakOil kommer att medföra.


Är du mentalt förberedd?

söndag 16 september 2012

Utrotningen av mänskligheten har startat

En rapport från Earth Orbital Outpost till Galactic Central Command återgiven av Ugo Bardi.


citat:


Assuming that things continue to move according to plans, planet Earth will soon be free of humans and of most large vertebrates



Ugo Bardi har också skrivit en mer "jordnära" text omfattande 20 miljarder år.








Läs och begrunda.

Det handlar om att ha lite helikopterperspektiv på tillvaron, dock inte samma sorts helikopter som Ben Bernanke kommer att använda (QE3) vilket för övrigt torde innebära stigande oljepriser framöver vilket i sin tur ökar pressen på PIIGS-ländenas ekonomi. Det medför fördjupad Eurokris vilket slår tillbaka på hela världsekonomin.

Nästa steg i händelsekedjan blir då Demand Destruction (för oljan) vilket kan skapa problem för Galactic Central Command som dock är medvetna om de svårigheter som kan uppstå:



Even though the Earth's climate tipping point is likely to have been reached, humans could still, theoretically, react with various countermeasures,


och

The Earth Orbital Outpost will keep the situation under strict and continuous monitoring. We do expect difficulties, in particular with our avatars.


onsdag 5 september 2012

Pippa on cold ice

Även om rubriken möjligen är (medvetet) vilseledande så är detta ett seriöst inlägg.

Se länk nedan:

http://cassandralegacy.blogspot.se/2012/09/pippa-says-it-all.html

Funderar på att ta med videon i mitt föredrag som ändå delvis behandlar ämnet, men i ett PeakOil-sammanhang.

Läs mer här:

http://earlywarn.blogspot.se/2012/09/collapse-in-minimum-arctic-sea-ice-area.html